Fyraveckorsfrist för verkställighet av lovbeslut enligt plan- och bygglagen

Den 12 april 2018 presenterades regeringens proposition 2017/18:240 ”Verkställbarhet av beslut om bygglov, rivningslov och marklov”. Lagförslaget syftar till att införa en ny paragraf i plan- och bygglagen (PBL) för att bestämmelserna om lov bättre ska överensstämma med innehållet i den nya förvaltningslagen (FL) som träder i kraft den 1 juli 2018.

Vid handläggningen av ärenden om bygglov, rivningslov och marklov enligt PBL ska byggnadsnämnderna även tillämpa FL. Ingen av nyss nämnda lagar innehåller bestämmelser om verkställighet av denna typ av beslut. Enligt gällande praxis får positiva beslut om bygglov, rivningslov och marklov verkställas innan de vunnit laga kraft, d.v.s. innan överklagandetiden har gått ut och även om besluten har överklagats. Verkställande får dock inte ske innan byggnadsnämnden har lämnat startbesked och ett byggnadsverk får inte heller tas i bruk i de delar som omfattas av ett startbesked innan nämnden har lämnat slutbesked.

Huvudregeln som följer av 35 § nya FL innebär att förvaltningsbeslut inte är verkställbara innan de vunnit laga kraft. Vid framtagandet av nya FL och den nya bestämmelsen om verkställbarhet gjordes emellertid inga överväganden om vad som bör gälla i fråga om lovbeslut enligt PBL. Av förarbetena till nya FL framgår endast att det även fortsättningsvis kommer finnas ett behov av särreglering av verkställbarhetsfrågan på skilda förvaltningsområden. Regeringen uttalar med anledning av detta att om ett lovbeslut ska få verkställas innan det vunnit laga kraft, även efter den 1 juli 2018, behöver verkställbarheten av lovbeslut särregleras i PBL.

Den nya paragrafen, som föreslås i 9 kap. 42 a § PBL, innebär att nyss nämnda beslut ska kunna verkställas fyra veckor efter kungörelse, oavsett om beslutet vunnit laga kraft eller inte. Syftet med införandet av den nya bestämmelsen i PBL och att fortsätt tillåta att lovbeslut får verkställas innan de vunnit laga kraft, är att undvika betydande förseningar av byggprojekt. Detta då överklagande­processen för ett lovärende kan pågå under en längre tid, vilket i sin tur kan leda till stora ekonomiska konsekvenser för byggherrar samt för det allmänna intresset av att nya bostäder byggs.

Syftet med fyraveckorsfristen är att skapa en möjlighet för berörda att överklaga och framställa yrkanden om inhibition innan den lovpliktiga åtgärden hinner verkställas. Detta för att säkerställa att överklagandeprocessen inte blir meningslös med hänsyn till risken att verkställighet innan laga kraft kan leda till t.ex. oåterkalleliga skador på natur- och kulturvärden, något som flertalet remiss­instanser påpekat. I de fall ett angeläget allmänt eller enskilt intresse kräver det innebär dock lagförslaget att byggnadsnämnden ska få bestämma att ett lovbeslut får verkställas omedelbart. Regeringen uttalar att intresset av att skydda natur- och kulturvärden måste vägas mot det allmänna intresset av fler bostäder och en snabb bygglovsprocess, samt byggherrens enskilda intresse av att utföra åtgärden så snart som möjligt. Mot bakgrund av detta anses att utgångspunkten även fortsättningsvis bör vara att beslut om lov ska få verkställas även om de inte vunnit laga kraft. Förhindrandet av oåterkalleliga skador på värdefulla natur- och kulturvärden bedöms säkerställas genom införandet av den ovan nämnda fyraveckorsfristen.

En konsekvens av förslaget, som regeringen framhåller, är att regleringen kan uppfattas som svårtillgänglig. Detta eftersom det enligt nuvarande reglering krävs ett verkställbart lovbeslut samt ett startbesked för att en sökt åtgärd ska få påbörjas. Startbesked kan ges samtidigt som ett lovbeslut och ska även ges snarast möjligt därefter, d.v.s. även innan lovbeslutet vunnit laga kraft. Då nuvarande reglering tillåter omedelbar verkställbarhet kan situationen lätt uppstå att sökanden efter startbesked tar för givet att en sökt åtgärd kan påbörjas. Sökanden måste dock enligt det nya förslaget invänta fyraveckorsfristen även om startbesked har getts. Vi ser en betydande risk att många lovärenden kommer att påbörjas innan den föreslagna fyraveckorsfristen passerat, om inte nämnderna, vid expediering av lovbeslut och startbesked, är tydliga med att upplysa om den nya fyraveckorsfristen.

Förslaget kommer enligt vår uppfattning att ställa större krav, både på kommunerna och de enskilda som söker lov. Det underlättar inte att lagstiftningen på området redan innan detta senaste förslag med fog uppfattats som snårig och komplicerad av många inblandade. PBL har ju ändrats otaliga gånger sedan lagen trädde i kraft den 2 maj 2011.

Dessutom utgår fyraveckorsfristen från dagen för kungörelse, vilket innebär att verkställighet av lovbeslut kan komma att variera stort från fall till fall beroende på hur snabbt nämnderna väljer att kungöra sina beslut. Detta riskerar att ytterligare komplicera beräkningen av den tid inom vilken en sökt åtgärd kan påbörjas.

Den nya bestämmelsen föreslås, likt nya förvaltningslagen, träda i kraft den 1 juli 2018.

 

Källa: Foyen

Relaterade artiklar

Niklas Sörensen är ny VD för Ramböll Sverige

Niklas Sörensen är ny VD för Ramböll Sverige

Mall of Scandinavia öppnar första året med ett rekord

Mall of Scandinavia öppnar första året med ett rekord

Skyltmax.se – gör det enkelt att designa skyltar!

Skyltmax.se – gör det enkelt att designa skyltar!

Förändringar i Skanskas Senior Executive Team och ny Business Unit President för Skanska Sverige

Förändringar i Skanskas Senior Executive Team och ny Business Unit President för Skanska Sverige